Lagändringen möter skarp kritik

En avgörande förändring som trädde i kraft för nio månader sedan var att föräldraansvaret togs bort och ersattes av ett schabloniserat föräldraavdrag. Detta skulle göra barns rätt till assistans mer rättssäkert och förutsebart. Men nu har det visat sig att den bakomliggande utredningen och lagstiftaren grovt överskattat storleken på det tidigare föräldraansvaret och att det schabloniserade föräldraavdraget är alldeles för stort, vilket påtalades i flera remissvar. Och nu är konsekvenserna ett faktum. Många barn som tidigare beviljades assistans nekas vid omprövning av LSS-beslut. Det nya föräldraavdraget medför i praktiken att barn under sju år inte kan få assistans enbart på grund av ett fysiskt funktionshinder, såtillvida de inte har behov av hjälp med andning eller tillsyn på grund av allvarlig epilepsi.

Utöver detta har Försäkringskassan också fått för sig att tillämpa dubbla avdrag för föräldraansvar. Försäkringskassan gör först avdrag för hjälpbehov som är åldersrelaterade och sedan enligt den nya schablonen. Det framgår dock med all tydlighet i utredningen och propositionen att avsikten var att det gamla subjektivt bedömda föräldraansvaret skulle försvinna och att enbart avdrag enligt schablonen skulle tillämpas. (Se även intervju på Assistanskoll: https://assistanskoll.se/20230915-Fredrik-utredare-utredning-inte-avdrag.html). Frösundas jurister har överklagat ett flertal fall där detta har inträffat och nu står hoppet till att Förvaltningsrätter och Kammarrätter ska pröva detta senare i år eller under 2024 för att ogiltigförklara Försäkringskassans tillämpning.

Det skulle även finnas en möjlighet för barn att beviljas assistans utifrån det som kallas barnets bästa. Men kommunerna verkar inte i någon större utsträckning tillämpa den möjligheten, utan arbetar snarare emot. Också här står hoppet till att domstolarna kommer att pröva detta den närmsta tiden.Rätten till assistans för barn har således i praktiken inte förbättrats, även om det finns hopp om att Försäkringskassans dubbla avdrag kommer att upphöra och att barn kan beviljas assistans utifrån barnets bästa framöver.

En annan justering av LSS som gjordes innebar att rätt till assistans infördes för stöd som den enskilde behöver på grund av en psykisk funktionsnedsättning för att förebygga att han eller hon fysiskt skadar sig själv, någon annan eller egendom. Det tidigare kravet på ingående kunskaper för aktiv tillsyn togs bort, vilket skulle göra det lättare att få assistans för personer som behövde aktiv tillsyn.Det som skett är istället att kommuner och Försäkringskassan ställt mycket högre krav på frekvens och risken för allvarliga skador.

Redan tidigare var domstolarna restriktiva med rätten till assistans för aktiv tillsyn, varför hoppet om att domstolarna nu ska göra det lättare att få assistans är begränsat. Det kan dock förväntas att rättsläget förtydligas det kommande året, så att det faktiskt framgår vad som krävs för att beviljas assistans för den hjälp och det stöd som krävs för att förebygga att den enskilde skadar sig själv, andra eller egendom.

I lagändringen fastställdes också att kvalificerad aktivering och motivering är del av de grundläggande behoven i § 9a LSS. Detta är inte heller något som tillämpats i någon större utsträckning. Men propositionen var något vag i vad som skulle krävas för att det skulle beviljas assistans för aktivering och motivering. Det har hitintills bara kommit ett avgörande, som förtydligar att aktivering i dusch anses vara kvalificerat på grund av integritetskänsliga situationen.

Ett annat grundläggande behov som infördes i och med lagändringen var ”stöd som den enskilde behöver löpande under större delen av dygnet på grund av ett medicinskt tillstånd som innebär att det finns fara för den enskildes liv eller att det annars finns en överhängande och allvarlig risk för hans eller hennes fysiska hälsa”. Det här behovet skapades för att återställa rätten till assistans för personer med exempelvis epilepsi, och utgör den enda riktiga ljuspunkten i utvecklingen de senaste nio månaderna. Fler personer med epilepsi har fått rätt till assistans, när det finns behov av hjälp för att förhindra allvarliga skador.Nu återstår bara domstolarnas prövningar av assistans för människor med diabetes och som inte kan hantera sjukdomen på egen hand och för autonom dysreflexi (ryggmärgsskada)

Frösunda överklagar beslut som inte lever upp till lagändringens intentioner och processar i förvaltningsdomstolarna för att få till en praxis som stämmer överens med lagändringens intentioner – stärkt assistans. Kampen fortsätter för en rättvis och rättssäker tillämpning av den "stärkta" assistansen och hoppet står till att domstolarna kan att spela en avgörande roll i att säkerställa att lagens intentioner blir verklighet. Tillsammans kan vi arbeta för att rätten till assistans blir starkare och mer tillgänglig för alla som behöver den.

Christian Källström, chefsjurist

010-130 43 19

christian.kallstrom@frosunda.se